Bloggen ett år

Idag har det gått ett år sedan jag startade den här bloggen. Det hade länge surrat i bakhuvudet om jag ändå trots allt skulle starta en blogg och därmed få utlopp för min kreativitet. Jag gjorde slag i saken och bestämde mig för att blogga på Ratatas portal eftersom den är finlandssvensk och bloggfunktionerna verkade vara bra och blir bättre hela tiden. Nu har ett arkiv dykt upp, hurra.

Jag hade ingen "traditionell presentation" om mig och vad jag skulle skriva om utan rivstartade direkt med ett inlägg om knivhuggningen i centrala Vasa.

Däremot har jag strävat efter att skriva om sådana saker jag funderar på. Politk är jag väldigt intresserad av och det märks väl säkert också, haha. Hoppas det inte blir alltför tungläst för er med analyser om dittan och dattan ;)

De mest lästa inläggen hittills har handlat om tvåspråkighet och om alkoholens roll i Finland. Det jag skrev då står jag för fortfarande, än idag.

Jag tycker det är roligt att ni läser min blogg och jag önskar också att ni skulle kommentera mera, det är roligt att läsa era kommentarer! :)
Finns det något ni vill att jag ska skriva om är det bara att hojta till!

Ni hittar också mig på Sevendays blogoteket under kategorin "Människor & samhälle".

 

Publicerad 28.10.2015 kl. 18:44

För lätt att köpa alkohol?

I och med att jag juridiskt sett är myndig får jag lagligt köpa alkohol och jag kan inte direkt sticka under stol med att jag gjort det en gång.

I och med att en del alkoholsorter säljs i stormarketer så är tröskeln rätt låg att placera en flaska eller flera, i handelsvagnen. Kanske för låg till och med.

Vid kassan frågade inte kassörskan om legitimation (det borde man väl göra med personer som ser ut att vara yngre än 30 år?) vilket förvånade mig och fick mig att undra om jag såg så "gammal" ut (jag ser nog ut att vara betydligt yngre än 30 men äldre än 18). Samtidigt gjorde det också mig rädd för det kan innebära att flera minderåriga kan köpa alkohol utan att de blir tillfrågade om de har åldern inne.
 

Minderåriga + alkohol= ingen bra kombination.

Tyvärr är det så att minderåriga kan få tag i alkohol, även om det är lite svårare än för myndiga (jag har också någongång varit minderårig, så jag vet). Personligen skulle jag inte vilja langa till någon som är minderårig så ibland undrar jag hur människor resonerar när de köper ut åt någon de vet inte har åldern inne.

En 15-åring är inte kapabel nog att hantera alkohol (men det finns också 50-åringar som inte heller klarar av det). När man är 15 utvecklas man mycket, både fysiskt och psykiskt och då borde inte alkoholen vara en del av tillvaron. Det finns forskning som visar att ju tidigare man börjar dricka alkohol, desto större risk för att utveckla ett beroende.
 

Vi har redan tillräckligt med alkoholproblem i Finland och vi behöver inte mer (räcker med att man slår upp någon valfri tidning en måndag så hittar man garanterat notiser om rattfylleri eller våldsdåd av något slag som utförts i berusat tillstånd).

Vi behöver inte göra tröskeln för alkoholberoende ännu lägre om man nu till exempel skulle börja sälja vin i mataffärerna. Vin hör hemma på Alko, punkt.
 

Sänkningen av alkoholskatten för cirka tio år sedan var verkligen en flopp. Det har skett en ökning av alkoholrelaterade problem efter sänkningen. På lång sikt blir dessa problem dyra, både för individen och samhället, ur ett ekonomiskt och folkhälsoperspektiv.

På grund av prissänkningen anser jag att det nästan är för billigt att köpa alkohol. En cider kostar kring 3€ och en flaska rött kring 12€ (beror naturligtvis på vilken sort man köper). Skattens andel av priset är alltså låg. Lägre priser -> sups mera -> mera alkoholrelaterade skador.


Personligen anser jag att all alkohol hör hemma på Alko och inte i mataffärerna. Tröskeln blir ju högre att köpa alkohol om man måste pallra sig ända till Alko. Alkoholskatten bör höjas och så bör det också ske en attitydförändring hos människor (problemen ligger för det mesta mellan folks öron, egentligen inte i alkoholprisen).


Nu har jag sagt det jag funderat på en längre tid och känner ni för att kalla mig för moraltant som inget vet, varsågoda :)

 

Publicerad 22.10.2015 kl. 18:11

Om Yle:s ställning

En tanke som följt med mig den här veckan är Berners uttalande om att Yle bör också delta i spartalkot (artikel 1 och 2).

Varför man vill göra det undrar jag. Visst, det är lågkonjuktur i det här landet men inte slutar folk att titta på tv för det? Eller läsa Yle:s nyheter på nätet.

Om Yle:s finansiering skulle finnas i budgeten finns det nog skäl att oroa sig för Yle:s oberoende, som Socialdemokraterna och De Gröna uttryckt. Risken finns då att Yle "fjäskar" (jag kom inte på något annat bättre uttryck) för att de i fortsättningen ska få finansiering.
Det blir rätt skevt.

Yle ska vara oberoende och tillgänglig för alla (därför betalar vi Yleskatt). Innehållet är av bra kvalité, även om en del ämnen, som tas upp, kan uppröra. 
 

Då jag själv studerar har jag verkligen inte en fet plånbok så blir alternativet för mig när jag vill läsa nyheter att klicka in mig på Yle:s hemsidor eftersom innehållet är gratis då skatten betalas. Jag har inte råd att betala för innehållet på t.ex. HBL eller ÖT när jag vill läsa nyheter eller om andra aktuella saker. Skulle systemet förändras har jag verkligen ingen aning om hur jag ska kunna följa med världsläget.

Därför tycker jag att det ska fortsätta som förut.

 

Publicerad 17.10.2015 kl. 22:56

Dagens riksdagsdebatt

Surfade omkring på Yle:s webbsidor när blicken fastnade för den här intressanta artikeln om riksdagsdebatten, som hölls idag.

Kan åtminstone börja med att konstatera att det är bra om debatten är någorlunda konstruktiv och inte enbart känslobaserat. På senaste tiden har man ju fått läsa bland annat på sociala medier olika åsikter baserade på känslor och inte så många som grundar sig i fakta.
Bör erkännas att jag emellanåt har såna stunder då jag känner för att hålla en liten föreläsning (en faktabaserad sådan) för att motbevisa felaktiga argument (sådana förekommer, tyvärr) men låter bli och hoppas på att folk förhoppningsvis blir klokare under åren...
 

"Finland är inte ett rasistiskt land, men Finland är ett land där det finns rasism. Finland borde vara mer känt för Marimekkos randiga tyger än för vita lakan" (Nasima Razmyar).

Jag kan inget annat än hålla med Razmyar. Det är verkligen en stor skam att en grupp människor drar på sig vita lakan och viftar omkring med Finlands flagga. Typ hela världen vet om det. Pinsamt.


Orpo sa att våldsamma och extrema rörelser ofta har sin grogrund bland utslagna grupper.

Jo, det kan mycket väl vara så. Men det är inte bara invandrare som blir utslagna och går med i olika extremrörelser. Det finns också finländare som medverkar olika extremrörelser (tänk Ku Klux Klan). Vi märker inte det lika tydligt som hos till exempel människor med utländskt ursprung.

Därför är det viktigt att få invandrare integrerade i det finländska samhället så fort som möjligt, med utbildning eller arbete. Egentligen borde man försöka få alla människor att känna sig som en del av samhället, invandrare som icke-invandrare.

 

Markus Lohi (C) framhöll att Finland förutom flyktingarna från krigets Syrien också fått ta emot ekonomiska migranter, som söker en bättre framtid.

- Det är ett ämne som måste diskuteras. Asyl kan bara beviljas dem, som verkligen har asylskäl, tyckte Lohi.

En liten miss tycker jag att Lohi har gjort och det är att man beviljar inte asyl hur som helst.
 

"En utlänning som vistas i landet beviljas asyl, om han eller hon vistas utanför sitt hemland eller sitt permanenta bosättningsland till följd av att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sitt ursprung, sin religion, nationalitet eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin politiska uppfattning, och om han eller hon på grund av sin fruktan inte vill använda sig av detta lands skydd."

Källa: Finlex, Utlänningslagen, 6 kapitel - Internationellt skydd, 87§

I Finlands lag står det ingenstans om att man skulle få asyl av ekonomiska orsaker så därmed anser jag att Lohis argument är rätt bristfällig. Det måste finnas andra orsaker för beviljande av asyl.


Kort sagt anser jag att den här diskussionen har varit nödvändig och någorlunda vettig. Hoppas att fler sådana diskussioner hålls under den här hösten då det här med invandring och rasism är på tapeten...

 

Publicerad 14.10.2015 kl. 20:44

Vackert norrsken!

Inte så vanligt att man får se ett så vackert och kraftigt norrsken så här i början av oktober! Snarare brukar sånt här ske på vintern.

Naturligtvis passade jag på att föreviga norrskenet när tillfälle gavs ;)

Publicerad 07.10.2015 kl. 22:07

Throwback summer

Minnen från en vacker augustidag i ett vackert Helsingfors. Ack om man kunde åka tillbaka i tiden ibland!

Publicerad 06.10.2015 kl. 11:56

Tankar om att fylla 18

Bara några dagar kvar som minderårig. Sedan är jag myndig och får plötsligt göra fler saker lagligt. Känns lite underligt på nåt vis för det innebär också att jag kommer att vara vuxen resten av livet efter den här veckan.

Rättshandlingar i eget namn får jag utföra (skulle min samhällslärare läsa detta borde han bli impad över mina kunskaper *skämt*) och ta körkort. Handla på Alko får jag göra om jag vill och andra saker som jag tidigare som minderårig inte fått göra.

Fast det finns inte bara en massa friheter i och med att man fyller 18. Lite skyldigheter och eget ansvar har man nog. Bland annat får man ta ansvar över sig själv och föräldrarna betalar inte om en har ställt till det för sig. 

Nåväl, jag klarar nog säkert av "ansvaret", haha. Flera andra har ju fyllt 18 före mig och för de flesta gick det bra så varför skulle det inte gå bra den här gången?

 

Publicerad 01.10.2015 kl. 11:53

Äntligen är det över!

Skrev idag mitt sista studentprov för det här året och det var riktigt skönt att få det undan! Tycker det har varit lite av en pärs att genomlida skrivningarna. Är glad över att jag genomfört halva studentexamen och att det verkar ha gått bättre än vad jag trott. Har nämligen länge oroat mig över studentproven och varit livrädd över att inte kunna svara på en enda fråga. Än så länge har jag kunnat svara på det som efterfrågats ;)

Jag var nog idag den där typen som alla störde sig på. På något märkligt sätt hade jag lyckats dra på mig en förkylning innan skrivningen och därför laddade jag upp med näsdukar och halstabletter. Det blev en imponerande hög av näsdukar som byggdes upp under skrivningens gång. Likaså med suddgummismulorna. Snart blir mitt suddgummi ett minne blott...

Under skrivningen var det en kamp mot klockan för att hinna svara på alla frågor tillräckligt bra. Tror det gick helt okej, även om jag var den siste som lämnade salen denna gång. Men jag borde nog få minst ett poäng per uppgift, haha. Skulle nog bli rätt paff om jag inte får det. 

Efter att jag lämnat upp pappren och lämnat salen kollade jag hur mina uppsatser i finska respektive engelska hade bedömts. Tyckte finskan gick helt åt skogen när jag skrev det. Har tydligen en förmåga att underskatta mina förmågor för det gick bättre än vad jag trodde. Kanske det är hälsosamt att kunna underskatta sig själv ibland. Då förblir man en realist. Vore annars jobbigt om man trott att man skrivit E eller L och så får man ett ynka C...

Huvudet är helt slut nu och jag ligger mest och snorar i soffan (jepp, förkylningen blev värre då jag kom hem...). Är inte mottaglig för ny information alls och undrar hur hälsaprovet kommer att bedömas. Har också kommit fram till att språkproven är lättare än realproven och att det är möjligt att hinka i sig en halv liter kaffe på några timmar, även om man annars inte gör det till vardags...

Publicerad 25.09.2015 kl. 19:55

Tidsperspektiv på ett och ett halvt år

När jag emellanåt undrar vad jag gjorde år 2014 (det hände en massa roliga saker då!) blir jag alltid lika chockad varje gång jag inser att jag gick på ettan i gymnasiet och tyckte hela karusellen med studentskrivningar och körkort kändes väldigt avlägset. Jag var då fortfarande 16 år (februari 2014) och snart är jag 18 år. Nu står jag mitt i karusellen och är lite överraskad över hur jag hamnat hit. Visserligen har jag länge vetat att jag skulle hamna i detta en vacker dag men att det skulle vara intensivt var jag inte alls förberedd inför. Verkligen inte.

Med facit på hand konstaterar jag torrt att tiden går fortare än vad man skulle vilja tro. Jag vågar inte tänka på hur många dagar det är till penkkis. Sedan blir det studentskrivningar och efter det läggs vita mössan på huvudet och tårtor äts i mängder. Och då är gymnasiet färdigt och den tiden kommer aldrig åter.

Det här hade jag nog inte riktigt insett förrän först nu. Men jag ska passa på att njuta så länge det här varar, haha ;)

Om det nu finns någon där ute som går på ettan/tvåan i gymnasiet har jag ett tips: ta vara på tiden, det går i ett huj! Även om skolan kanske emellanåt suger går det verkligen fort.

Publicerad 23.09.2015 kl. 22:10

I did it!

Sällan jag skriver en rubrik på engelska, haha. Skämt åsido. 

Som rubriken lyder så har jag överlevt min första studentskrivning och ni kan ju gissa vilket språk det var. Innan skrivningen trodde jag att jag skulle bli tokig av att sitta flera timmar i en tyst sal med flera andra som skriver samma prov. Att tvingas höra på andras hostande och snörvlande och prassel med sånt som man fick ha med in i salen i flera timmar. Konstigt nog klarade jag av det. Fast saken kanske underlättades av att det varken hostades eller snörvlades särskilt mycket den här gången (skönt för mina och andras öron). 

The worst case scenario var för mig innan studentprovet att det skulle vara omänskligt svårt och så vidare. Överraskande nog var det lättare än vad jag trodde *pustar ut*. Trots det kände jag emellanåt paniken stiga, särskilt när klockan närmade sig tre och uppsatsen skulle vara "färdigputsad". På något magiskt sätt höll jag mig inom den magiska tidsgränsen. Kände mig glad efter att jag lämnat in pappren och lämnat salen för att NU ÄR DET FÄRDIGT och för att jag överlevde. 

Nu ekar det tomt i huvudet pga allt detta. Och så här hög på kaffe har jag inte heller varit förr.

Publicerad 16.09.2015 kl. 19:28

Elin / 19 år / Helsingfors

Studerar statskunskap på HU och har studerat finlandssvenskt teckenspråk på Humak. Gillar att filosofera om allt möjligt mellan himmel och jord varav en del präntas ned på den här bloggen.

 

 

 

 

Populära inlägg

Att cykla i Helsingfors

Att gå i gymnasiet med en hörselnedsättning

En månad som universitetsstuderande

Om tvåspråkighet

Vaccinets vara eller inte vara

En månad med två CI

Prestationshets